Skogen används inte bara för att producera trä, utan också för skydd och rekreation samt för att bevara livsmiljöer för djur, växter och svampar. Ur ett hållbart perspektiv kombinerar den ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner och dess användning bör ske på ett sätt som upprätthåller biologisk mångfald, produktivitet, förnyelseförmåga och vitalitet. Detta var slutsatsen från ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993, och de rättsliga bestämmelser som följde av detta gjorde bland annat Europa - vid sidan av Asien - till den enda kontinenten med ständigt växande skogsarealer och virkesförråd. Ur ett globalt perspektiv anses dock skogarna vara hotade. I många delar av världen minskar befolkningen snabbt - till följd av bränder och olaglig avverkning för att återvinna mark.

För att bevara skogen som livsmiljö och ekonomiskt område, som koldioxidreservoar och leverantör av förnybara råvaror, måste olaglig avverkning, industriell kalhuggning och monokulturer - som fortfarande praktiseras även i delar av Europa - stoppas.

Utmaningen med klimatförändringarna

Den fortskridande klimatförändringen sätter skogarna på prov: extrema väderförhållanden som långa perioder av torka, skogsbränder och skadedjursangrepp äventyrar deras nyttofunktion och utsätter virkespriserna för extrema fluktuationer. Men även dess skyddande funktion mot laviner, jordskred och stenras äventyras. Att många vandrings- och cykelleder stängs påverkar också dess rekreationsfunktion. För att kunna säkerställa dessa skogsfunktioner i framtiden måste skogarna bli klimatanpassade, vilket innebär att skogarna måste uppfylla kriterier som

• Regenerativ kapacitet och resiliens
• pågående kollagringskapacitet
• produktion av förnybara råvaror (och därmed ersättning av fossila råvaror)

uppfyllas på lång sikt. Ett aktivt, klimatsmart skogsbruk uppfyller dessa krav och säkerställer följande genom platsberoende skogliga omställningsåtgärder, till exempel

• öka mångfalden av trädarter
• användning av hållbara frön och plantor
• skogsskötsel och gallring
• reglering av viltbestånden

skogens multifunktionalitet.

"Aktiv och naturnära skogsskötsel kan säkerställa ett långsiktigt skydd och bevarande av det komplexa, mångfunktionella skogsekosystemet. Biologisk mångfald och viktiga livsmiljöer för djur och växter kan bevaras, marken skyddas, vattenkvaliteten förbättras och, sist men inte minst, kol lagras. Viktiga regionala arbetstillfällen och naturligtvis den förnybara råvaran trä - den enda råvara som finns tillgänglig i tillräckliga mängder i Europa - säkras också."
Georg Eret, chef för skogsdistriktet Klausen vid Österreichische Bundesforste AG

Framtidens skog

I Europa är en proaktiv skogsomvandling mot ökad plantering av klimatanpassade trädarter och mer blandskog avgörande för en positiv långsiktig klimatpåverkan[1]. Artrika blandskogar är de mest motståndskraftiga och därför väl rustade för klimatförändringar.

I framtiden kommer andelen granar under 600 meter över havet att minska kraftigt på grund av stigande temperaturer, torka och skogsskadegörare. De mer motståndskraftiga douglasgranarna, lärkarna och silvergranarna kan ersätta dem. Lövträden kommer i allmänhet att spela en stödjande roll i framtiden, särskilt ek och sykomorlönn. De klarar torkstress bra och är mycket anpassningsbara. Ädla lövträdsarter som kastanj och valnöt kommer också att öka i framtiden, eftersom de är särskilt lämpliga som blandade trädarter. Skogens omorganisering påverkar naturligtvis också djurlivet. Ju större mångfald, desto fler livsmiljöer finns det. Detta innebär också mer utrymme för sällsynta arter.

Blandskogar har också fördelen att de producerar mer timmer på lång sikt, dvs. om många olika trädarter lever tillsammans växer träden snabbare. Anledningen till detta är den strukturella komplexitet som går hand i hand med artrikedomen. I synnerhet har det visat sig vara effektivt att blanda skuggtoleranta trädarter med sådana som kräver mycket ljus[2].

Trä som råvara: Är det ekologiskt försvarbart att använda det?

Skogen som kolsänka står för närvarande i centrum för den allmänna debatten. Klimatskyddseffekterna av träanvändning diskuteras på ett mycket kontroversiellt sätt. Det hävdas ofta att trä bör lämnas kvar i skogen som ett kollager. Detta också för att uppnå EU:s klimatmål. Beräkningar utgår från att mer kol kommer att lagras i skogen fram till 2050, det år då klimatneutralitet ska uppnås, om inget trä tas ut. Experter påpekar dock att man måste ta hänsyn till andra tidsdimensioner när man förvaltar skogar, eftersom deras tillväxt måste beaktas under perioder på mer än 100 till 150 år.

En ny europeisk studie visade också att en stor del av virkesproduktionen i oskötta skogsbestånd går förlorad i form av död ved, eftersom den naturliga konkurrensen mellan träden leder till att 5-20 procent av alla träd dör tidigare varje år[3]. Dessutom är särskilt yngre träd bättre koldioxidreservoarer. Skogar som förnyas genom skogsplantering binder därför mer koldioxid än en skog som inte sköts och som överbeskogas. En viss mängd död ved bör ändå gynnas för att bevara skogen som livsmiljö för växter, djur och svampar.

"Genom skötsel tas träden bort innan de dör naturligt, vilket innebär att ingreppen sker vid en optimal tidpunkt för klimatskyddet. Träet kan förädlas till träprodukter och dessa fortsätter att lagra kol. Eller så kan fossila bränslen ersättas."
DI Dr Peter Mayer, chef för det federala forskningscentret för skog (BFW)

Dessutom spelar systemet med tillgång och efterfrågan en viktig roll i frågan om ekologisk acceptabilitet, vilket innebär att en hållbar träförbrukning - i fråga om kvantitet och typ av användning - också är avgörande för bedömningen. För en hållbar och klimatvänlig träindustri krävs en så effektiv användning av råvaror som möjligt, en lång livslängd för träprodukterna och en omfattande återvinning. Användningen av trä som byggmaterial leder t.ex. till långtidslagring av CO2 i byggnader och möbler. Dessutom kräver utvinning och bearbetning av trä mindre energi än jämförbara bygg- och konstruktionsmaterial, vilket innebär att utsläpp av växthusgaser också undviks.

Den energimässiga användningen av trä, dvs. användning som bränsle i form av stockar och pellets, bör helst ske i slutet av kaskadanvändningen, som ett återvinningsalternativ eller användning av restmaterial från träproduktionen. Fördelen här ligger också i ersättningen av fossila bränslen som råolja eller naturgas, vilket gör energiträ till en viktig del av bioekonomin[4] och de därmed sammanhängande politiska och ekonomiska strategierna. Detta främjar dock inte bara Europas energioberoende, utan skapar också värdekedjor med inkomster och arbetstillfällen.

Certifieringar för träprodukter

Det finns olika certifieringar och standarder för träprodukter som energived som säkerställer ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. De två mest välkända internationella sigillen är

• PEFC (Program for the Endorsment of Forest Certifictation)
• FSC (Forest Stewardship Council)

PEFC och FSC har mycket gemensamt, båda certifierar enligt bl.a. följande kriterier

• lämplig operativ planering för skogens storlek
• hållbar nivå på förvaltningen
• skydd av biologisk mångfald och särskild hänsyn till skyddade områden
• optimering av användningen av naturliga råvaror i produkter
• etablering av platsanpassade trädarter

Skillnaderna mellan märkena ligger i detaljer som användning av bekämpningsmedel eller den specifika certifieringsprocessen.

RIKA planterar träd - för en grönare framtid

Hållbart miljöskydd är en del av RIKA:s företagsfilosofi. Som en del av ett återbeskogningsprojekt planterade RIKA:s anställda cirka 450 träd på ett 1600 m² stort område nära produktionsanläggningen i Adlwang i Oberösterreich. Området stängslades in för att skydda blandskogen från betning. De unga träden kommer också att klippas regelbundet under de närmaste åren för att ge dem tillräckligt med ljus och utrymme för att växa.

Källor: www.umweltbundesamt.de, Zuschnitt 91 (December 2023, proHolz Austria), www.wald-der-zukunft.at, www.klimafitterwald.at, www.bfw.gv.at, www.waldhilfe.de, www.topagrar.com, www.hswt.de, www.bundesforste.at

[1] Detaljer och ytterligare information i studien "Klimateffektivt utnyttjande av träbaserade resurser (KlimaHolz)". Publicerad i: www.hswt.de
[2] Gemensam studie av TU Dresden, Leuphana University Lüneburg, Martin Luther University Halle-Wittenberg, University of Leipzig, University of Montpellier och German Centre for Integrative Biodiversity Research (iDiv) Halle-Jena-Leipzig. Resultaten publicerades i: Science Advances
[3] Studie av Hans Pretzsch i samarbete med Federal Research Centre for Forests (BFW). Publicerad i: Forest Economy and Management, Nr. 544/2023
[4] Bioekonomi står för ett hållbart ekonomiskt koncept där fossila resurser (råvaror och energikällor) ersätts med förnybara råvaror samtidigt som globala utmaningar som klimatförändringar, osäker livsmedelsförsörjning och miljöföroreningar hanteras.